saratobias

Nu ar vi inne pa sista veckan pa var resa. Kommer hem pa torsdag kvall.

Vi lamnade Yangshou och de vackra sockertoppsbergen for att aka till kusten med en sovbuss. Det var ett riktigt aventyr som varade i arton langa timmar. Nar vi klev pa bussen, som istallet for saten hade smala vaningsangar, blev vi tilldelade varsin plats langst bak i bussen. Sara inklamd mellan tva medelalders kineser pa en yta som var 25cm bred x1.50, renbaddad for en manad sedan och fullt med svarta har. Tobias fick en liknande plats, dock annu smalare och under en brits, mot ett fonster. I Tobias ogon syntes klaustofobin och han vaste fram: Vi gar av, jag skiter i den har bussturen.. Vi skulle ju fa platser bredvid varandra.

Tobias forsokte sedan med en for honom ovanlig skarpa i rosten forklara sitt missnoje for busspersonalen. Detta hjalpte och de snalla manniskorna stuvade om och runt en stund och vips hade vi tva, ioforsig valdigt smala platser, langre upp och langre fram i bussen, dar man t.o.m. kunde sitta upp utan att sla huvudet i taket.

Har fick vi anvandning for vara reselakan och med frukt, mp3 och hongkong-action overlevde vi en skrackfylld resa pa slingriga vagar med en chauffor som korde mer i vansterfil an hogerfil under mottot: Andra bilar flyttar pa sig nar man kommer med en san har stor och fullastad buss.. Sag han inte att nastan alla motande var lika stora bussar eller storre lastbilar...?

Nu ar vi pa Gulangyu, en harligt lugn och trafikfri liten o utanfor Xiamen pa ostkusten. Har tillats endast eldrivna golfbilar! On ar ett gammalt kolonialsammhalle med en mangd stora vackra villor/ krakslott i olika europeiska stilar. On ar kand for att ha huserat manga klassiska musiker och ur hogtalarna langs strandpromenaden hors ljuv pianomusik. Vindlar man runt i granderna kan man hora akta vara stromma ut ur fonster pa glant.

Nar vi antligen kommit ut till kusten med badmojligheter lyckades Tobias skara upp foten pa en glasbit och toppade detta med en rejal slang av magsjuka! Det blev bara ett dopp..

Ni klagar pa regn, vi klagar pa varme! Lena fick nastan lite uppehall i Bohuslan och igar trodde vi ett tag att det skulle bli regn men det kom inget! :-)

Farfar, du glomde ge oss adressen till din hattblogg... Vi vill se! Har pa denna koloniala o passar brittiska overklasshattar utmarkt!

Imorgon lamnar vi denna fridfulla o och atervander till Beijing. Vi tar flyget den har gangen!!!

Ha det fint! Kramar Tobias och Sara.