Fran landet till storstaden

 
Pa baten fran Quan Lan


Tobias i Hanoi



Hanoi ar mopedernas stad


Tobias vilar pa farjan

Shopping och Tempel i Hanoi

Sista dagen pa Quan Lan Island gick vi pa upptacktsfard och kom langre och langre fran civilisationen och narmare ett regnovader. Vi var osakra pa om vi skulle hinna hem innan det blev morkt, men da kom en liten minibuss och de fragade om vi ville ha lift. Vi tog chansen och hamnade annu langre bort men blev bjudna pa middag hemma hos dem dar det ordades infor en brollopsfest. Efter middagen och nagra skalar med vietnamesisk sprit fick vi skjuts hem till var resort. Eftersom Sara inte druckit fick hon garna kora minibussen. Vi kom hem sakert.

Efter en egen arrangerad kryssning i Bai Tu Long Bay kom vi till vackra Halong Bay men tog bussen fran Halong City till huvudstaden Hanoi. Har har vi mest flanerat i gamla stan, lart oss hitta ratt, shoppat och atit pa riktiga restauranger. Vi har naturligtvis ocksa hunnit med de viktigaste turistmalen. Det haftigaste var anda att hamna inne i ett buddistiskt tempel och vara med om en ceremoni med mantran och traditionell musik.

Om tva timmar gar taget till Lau Cai och Sapa. Dar ar det nog lite svalare. Vi har sett pa GP att ni har nastan lika varmt dar hemma. Kul! Kramar fran Tobias och Sara.

Quan Lan


Ibland ar malet resan vard...

Efter 2 flyg med byte i Paris, 4 olika bussar, en battur och en liten tur med rickshaw kom vi fram till var f`orsta anhalt, Quan Lan Island i nordvastra Vietnam. Har finns en underbar strand och nagra bungalows varav vi nu hyr en i fyra natter. Pa denna ekologiska beach resort finns inte mycket att gora forutom att andas den varma fuktiga luften, ta ett dopp i det underbara vattnet, lasa en god bok eller ata en bit fantastisk mat pa den ode restaurangen.

Igar kvall blev det dock liv i luckan nar en hel klass bildlararstuderande fran Halong Bay dok upp och skulle ha grillfest vid strandbaren. De dansade och sjong karaoke for full halls och bjod oss pa ol och lurade upp oss framfor karaokemikrofonen. Trevligt!

Idag har vi vandrat runt pa on och hittade latt till den enda byn. Dar traffade vi en massa trevliga bybor som halsade glatt och ville vara med pa kort. Det ar svart att gora sig forstadd eftersom bara en av hundra kan lite knagglig engelska men point it-boken hjalper till.

Manga kramar fran lugna stranden!

ps. riktigt sa skimrade som Tobias beskrivit det ar det inte, fast nastan... :-) Han brande sig namligen pa en manet idag nar vi badade och har fatt trakiga, svidande utslag pa armen.. Vi har smetat pa allt vi hade med oss (hydrokortison, Xylocain, Afterbite och alsogel, dessutom i komination med loratadin och ipren - en dunderkur som borde hjalpa!)

Forovrigt blev det grona och bruna skor samt tofflor, kanns bra!

Hur hade du det pa din semester Sonja?  Hur var Turkiet?

Resfeber... lite klädsamt resepirr eller panisk skräck?

Vaknade strax efter åtta i morse av ett kallt, hårt knytnävslag i magen. Resepaniken slog till efter att ha hållt sig i bakgrunden under veckor, antagligen bortträngd av skolavslutning med musikal och betyg, rosaglittrig 30-årsfest och en härlig midsommarhelg som hade allt! Tack alla vänner och släkt!

Men det ska bli fantastiskt att få ge sig ut på upptäcksfärd igen, att få känna friheten av att  vara på resande fot, nya upplevelser och människor, värme och sol. Så man får se skräcken i vitögat, skaka av ryggsäcken som varit med Elin i Thailand och packa den med lite kläder, några böcker och nödmat och göra sig redo för det stora äventyret!

RSS 2.0